Allvar nu. Det här med komplex och exponering. Det börjar gå överstyr. Instagram flödar med fräscha sallader, jordgubbsfrukostar, smoothies, nakna magar och tighta träningsbyxor. Är det bara jag som mår lite dåligt över att behöva se hur himla bra alla försöker vara varje dag? Och jag ska inte säga något egentligen, jag är själv en av de som lägger upp bilder här och var så fort jag gör någonting nyttigt eller äter sallad. Men allvarligt talat, man ska inte behöva visa upp fucking allt för alla. Och samla likes.

 

Man ska lära sig att älska sig själv. Jag försöker lära mig att älska mina enorma kärlekshandtag, min dubbelhaka (den negativa delen av min tandreglering, den kommer aldrig försvinna) och mina födelsemärken. Det tar ett tag, men tänk vad skönt när jag lärt mig acceptera dem. Man ska träna för sin egen skull, för att man själv mår bra av det, inte fan för att någon annan vill. Jag vill inte träna, hatar att träna. Och enda anledningen till att jag powerwalkar är för att mitt matsmältningssystem är lite dumt i huvet.

 

Så om folk kan snälla sluta lägga upp sina nakna kroppar på instagram så blir jag glad. njfnhpebfr n asså blir så arg så jag skriver osammanhängande. My apologies.

 

Och jag har flera kompisar som håller på såhär som kommer bli arga på mig nu. Bli inte ledsna, jag förstår exakt varför ni lägger upp bilder, och jag hoppas att ni förstår hur jag tänker. Ni är superfina precis som ni är.

 

Och allvarligt talat, det finns inget sexigare än någon som älskar sig själv och inte skryter med det. Som har fattat det här med att "jag är fin som jag är". Tjejer eller killar. Som stolt och avslappnat går omkring i sina underkläder utan att försöka dölja en massa. Och inte är kaxiga (viktig faktor). Jag hade varken velat vara tillsammans med någon som säger "åh kolla min fula mage" eller "åh kolla min snygga mage".